När jag var 12 år gammal så började jag sköta om ett gäng Shetlandsponnyer på en gård. Dom var inte så jätte vana att bli hämtade i hagen, då de fick alltid springa in och ut från hagen till /från stallet. Så det tog ett tag att få ena stoet att stå stilla när jag hämtade henne i hagen, under denna tid,visade hon ofta att vi kan väl bara chilla? jag satt bredvid henne eller mitt emot henne, nära varandra, ibland i flera timmar. Efter 1,5 år gnäggade hon när jag kom 😍och från den stunden kom hon och mötte mig i hagen! Vi fortsatte sitta och prata varje gång jag kom till stallet,men jag behövde aldrig mer ha problem att fånga henne i hagen... Varför berättar jag om denna ponny? jo det hör ihop med det jag kommer att berätta om nu.
Här är det när jag verkligen börjar förstå att djuren pratade med mig...
När jag var runt 14 så ville en bekant till min vän, att jag skulle hjälpa till och rida hennes ponny då hon inte hann/orkade med etc. När jag provred ponnyn så tyckte jag att han inte alls kändes ren, men hans ägare sa att det är så han alltid har gått. Jag tänker att ja, hon borde väl känna sin ponny..
Efter 2 veckor så började han visa mig tydligt att han ville inte bli riden genom vara sur när jag kom med sadeln, nått som han aldrig gjorde mot ngn annan enligt andra i stallet, jag hanterade stora ilska hästar på ridskolan jag red och jobbade på, så ponnyn skrämde mig inte,men jag visste att det är ett stort tecken på smärta. Ägaren sa att han bara skräms för slippa jobba... okej, hon känner sin häst tänkte jag åter igen,hon kan honom..
Jag åkte dit en gång till, la på sadel och träns (han var ej sur då), skrittade iväg. Han vägrade först lämna stallet men jag fick honom sedan att gå mot skogen. Väl inne på skogsvägen så stannade han, vände huvudet mot mig och precis då får jag en bild i huvudet. En bild på hästhov med sko på sig och i hoven satt en kotte, jag fick fram också att det var vänster fram. Nä du tänkte jag, detta säger du för att lura mig att hoppa av och så sticker du hem? Men jag kunde ju inte rida vidare om han har en kotte som trycker på hoven.. Jag hoppar av, lyfter vänster frambenet och döm till min förvåning, exakt som på bilden jag hade i huvudet: en kotte som satt i hoven... Jag blev väldigt skärrade,för detta av ju ett tydligt bevis på att allt jag tdigare har upplevt i mitt liv också var sant!
Detta fick mig också att sluta rida ponnyn då jag förstod att han mådde inte bra. och ägaren tog sedan ut veterinär för besiktning, där det visade sig att han var halt på 3 ben..
Jag har alltid älskat hästar och djur! Och djur har dragits till mig och tvätom! Jag kommer berätta om lite mera udda händelser med djur. Men framförallt har jag förstått mycket senare att Shetlandsponnyn som jag satt och "pratade" med i hagen, hon var den som började lära mig att förstå , att jag kan samtala och förstå djur!